Under förra året genomförde Robert Malmström sin 30:e raka klassiker!
Det är väl värt att uppmärksamma tycker vi och tog en pratstund med jubilaren! Förutom en atlet av rang är Robban simmarföräldrar, tränare och aktiv i Mastersgruppen och bjuder alltid på ett leende och glatt humör!
I år blev du klar med
din 30:e raka klassiker, det är en helt otrolig och smått galen svit. Jag får
börja med att gratulera, hur känns det?
Tack så hjärtligt! Att
tänka 30 år tillbaka i tiden, känns som en evighet. Jag är imponerad själv att
det har blivit 30 år av klassikerlopp då jag fortfarande är ung. Nog känns det
allt bra märkligt att det blivit 30 år på raken. Jag skulle bara ha gjort en
klassiker att lägga till meritlistan.
Har ”En svensk
klassiker” hört av sig?
Nej, det fungerar som
så att varje deltagare får själv rapportera sina egna resultat oavsett om man
gör det för 1: a eller 30:e gången. En svensk klassiker kontrollerar därefter
och skickar ut diplomet.
Men 30 raka klassiker, bara att du har hållit dig frisk och hel över så lång tid är ju en bedrift i sig. Men några gånger måste du ha haft lite krämper?
Jajamänsan, allt har
inte gått spikrakt. Jag kommer ihåg två gånger på Lidingöloppet, där jag fått
gå de tre milen. En utav gångerna var jag väl förberedd på att gå runt, då jag
haft en längre skada (inflammerat knä) och jag tränade mycket gång innan. Mitt
jubileumsår (det 30:e) har varit full av svårigheter, dels en pandemi så att
tre av loppen har genomförts på hemmaplan samt en löprunda i skogen som slutade
med att jag fick sitta fem veckor i rullstol. För mig blev pandemin räddningen
på klassikern, för jag hade inte en chans att komma upp från rullstolen till
cykeln på rätt datum.
Några lopp måste även
sticka ut som du är extra nöjd med?
Ett år var vi ett gäng
som startade Vätternrundan tidigt på fredagskvällen för att gå i mål på
lördagsmorgonen och sedan blev vi skjutsade med minibuss till Stockholm för att
genomföra Stockholm Marathon under samma dag. Det är faktiskt enda gången som
deltagare har fått den möjligheten. Debutloppet på Lidingöloppet är ett annat
lopp som jag är speciellt nöjd med. Jag startade i 6:e och sista ledet, men
numera finns det betydligt fler led. Jag hade hört en massa skräckhistorier om
loppet och framförallt Aborrebacken, som ska besegras när det endast är 5 km
kvar, och jag var som sagt rookie och hade inte koll på hur långt loppet var.
Men backen blev en besvikelse och jag fattade inte den var över, för jag var
aldrig trött i backen. Däremot andra år har jag totalt kollapsat i den och
nästan krypigt uppför den. Det här året hade jag flow genom hela loppet och
kände mig urstark i målgången och det var också ett av åren som jag har
sprungit på silvertid (under 2.15).
Vad är dina
personbästa på respektive distans?
Vasaloppet – 5:04
Vätternrundan – 7:18
Vansbrosimningen – 41
min
Lidingöloppet – 2:06
Vilka är de värsta
förhållanden som du varit med om under de här 120 loppen.
Det har varit
minusgrader på Vätternrundan vid något enstaka år. Några år har det varit
riktigt kallt i vattnet på Vansbrosimningen, men då har de också kortat ner
loppet. Jag har också åkt skidor i plusgrader, sol och stora vattenpölar på
Vasaloppet. Oftast måste jag säga att det har varit bra väderförhållande under
mina lopp.
Är du mätt nu eller
kommer du fortsätta med dina klassikerlopp?
Jag kommer fortsätta
att köra klassikerlopp så länge det ger mig glädje. Att slå några personliga
rekord framöver är inte längre någon målsättning, men jag hittar alltid andra
mål med loppen och träningar inför loppen.
Jag vet att cyklingen
ligger dig närmast om hjärtat, har du några andra häftiga bedrifter på cykel?
Varje vår åker jag
till Mallorca för att starta säsongen tidigt och brukar cykla 10 dagar.
Dagsnittet brukar landa runt 17–18 mil under vistelsen.
Det finns säker många
där ute som sneglar lite mot att göra en klassiker, har du några tips till dem?
Du kan om du vill, ta
det inte så allvarligt utan ta dig an utmaning med ”lagom” pannben och sätt
inte upp tidsmål under första året. Gör dina förberedelser inför varje lopp, njut
och ha roligt under tiden. Tänk på att det inte är målgången som är jobbig utan
vägen dit och den kan vara både brant och slingrig, men du kommer att komma
till målet. Lyssna bara på kroppen och låt den vila när det behövs. Du kommer
inte att bli bättre om du tränar när du är trött eller sjuk, men kom ihåg att
lite träning är bättre än ingen alls, när du kämpar med att få ihop
vardagspusslet.
Du är ju en trogen
medlem och partyhökare i ESK-Masters och är även med och tävlar när det vankas
Masters-SM, hur ser du för egen del på traditionell bassängsimning.
Jag tycker om
sammanhållningen och att simma tillsammans med andra för att inspireras att ta
i det lilla extra. Under senare år har det även kommit till masters-simmare som
har olika bakgrunder som idrottare och inte bara förflutet som före detta
elitsimmare och det är en stor vinst för idrotten och den enskilda individen.
Det händer ju även att
vuxna ibland kommer lite sent till start, är det något som du vill utveckla?
Kul att du tog med den
frågan och jag förstår att den kom. För ett par år sedan på Master-SM i
Jönköping stod jag beredd för 50 m fjäril och trodde jag skulle simma i heatet
efter. Plötsligt fick jag se mitt namn rulla upp på tavlan och sprang upp på
startpallen och flög i vattnet, dock ett par sekunder för sent. För vana
bassängsimmare är ett par missade tiondelar i starten en evighet, men jag hann
inte med att tänka utan rent reflexmässigt skulle jag i vattnet. Det kanske är
mitt snabbaste fjärilslopp i karriären, men det blev naturligtvis
diskvalificering.
Du är ju även tränare
i ESK, för Träningsgrupp C, hur trivs du i det gänget och på kanten?
Alldeles utmärkt att
vara i den ungdomsgruppen. Det är spännande och utvecklande och jag lär
mig något nytt varje gång. Gruppen visar att simidrotten har tagit många steg
framåt som breddidrott och att den möter ungdomar på deras villkor.
Har du någon hälsning till alla ESK:are?
Hoppas att alla har
haft en fin jul och jag hoppas att 2021 kommer att bli ett bättre simår. Jag är
full av beundran för alla kämpar som fortsätter att träna trots att tävlingar
och träningar har blivit inställda och jag hoppas att alla orkar hålla ut och
att vi snart kommer att återförenas till vår underbara idrott.
